Vi kan snart lägga år 2010 till handlingarna och börja förbereda oss för 2011 då ett nytt hamn- och stuveriavtal skall förhandlas fram. I vintras fortsatte Svenska Hamnarbetarförbundet de samtal med arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar om ett hängavtal som initierades i augusti 2009. Dessa samtal/överläggningar betecknade båda parter som konstruktiva, men de förde inte till något konkret resultat i form av avtalsskrivande.

Några av våra grundläggande krav, bl. a en möjlighet att i förtid säga upp avtalet, kunde inte tillgodoses av arbetsgivarna. Eftersom vi, och egentligen också arbetsgivarna, vid en avtalsrelation ger oss in på något helt nytt ville vi ha en möjlighet att på rimlig tid häva avtalet – en bakdörr att ta oss ut genom. Risken vi såg var att vi inte skulle få något direkt inflytande över avtalet såsom varande hängavtalspart, men ändå vara fredspliktsbundna. I och för sig i åtnjutande av de förmåner som medbestämmandelag och andra arbetsmarknadslagar ger kollektivavtalsslutande facklig organisation, vilket skulle ha varit bra, men inte tillräckligt om vi inte samtidigt har ett mer direkt inflytande över avtalet.

Svenska Hamnarbetarförbundet har funnits i över 38 år och har följaktligen 40-årsjubileum 2012 och är nu ”väl etablerat” på den svenska arbetsmarknaden - väl etablerat som ett alternativ till de traditionella ombudsmannafacken. Vårt förbunds särmärke är bl. a beslutandeprocessen i vilken medlemmarna genom omröstning bestämmer i alla väsentliga frågor, till skillnad från de flesta andra svenska fackförbund där medlemsomröstningar i bästa fall är rådgivande. Vårt förbund bygger på att alla förtroendeposter innehas av aktiva hamnarbetare med god förankring ute på arbetsplatserna. Detta sätt att bygga en facklig organisation är inte helt problemfritt det skall medges. En grundläggande förutsättning är att medlemmarna vill vara med och fatta beslut om villkoren på arbetsplatserna istället för att lägga dessa beslut i händerna på förbundsfunktionärer.

Ibland anklagas vi för att vara gammeldags, och det är vi i så motto att vår beslutandestruktur liknar den som användes då fackföreningarna bildades i slutet av 1800-talet, men jag vill istället hävda att det är vi som är moderna. Dagens arbetare vill och är väl skickade att vara med och fatta de avgörande besluten och med dagens möjligheter till it-lösningar kan medlemsomröstningar ordnas snabbt och effektivt. För den som söker ett alternativ till den traditionella svenska fackföreningsmodellen finns Hamnarbetarförbundet som ett levande exempel.

Hamn- och stuveriavtalet löper ut den sista juni 2011 och vi närmar oss snabbt en avtalsrörelse. Svenska Hamnarbetarförbundet avser vara en aktiv part i denna, men på vilket sätt är i skrivande stund oklart. Vi har ju en något komplicerad situation inom avtalsområdet med två fackliga organisationer, med ungefär lika många medlemmar bland de berörda hamnarbetarna. Vi vet genom tidigare mindre lyckade samordningsförsök att det inte är lätt att hitta en modell som fungerar för de tre inblandade parterna, men nog borde tiden nu vara inne för att hitta ett fungerande koncept för en trepartsöverenskommelse.

Hamnarbetarförbundets avtalskrav är ännu inte fastställda. Detta kommer att ske på en avtalskonferens i början av 2011. Det är ingen djärv gissning att förbundet kommer att vilja ha ett kort avtal även om det avtal som skall avlösas var osedvanligt långt och vältajmat i förhållande till lågkonjunktur och därmed gav relativt goda löneökningar. På den idékonferens som hölls i Göteborg i månadsskiftet september/oktober var kollektivavtal eller ej en av de frågeställningar som diskuterades. Noterbart är att knappt en enda röst höjdes mot att Hamnarbetarförbundet skall arbeta för att bli avtalspart – tvärtom underströk de flesta vikten av detta.

Transportarbetareförbundet har annonserat ett märkligt krav om att de skall ha ersättning från arbetsgivarna för att deras ombudsmän också jobbar med våra medlemmars frågor - men det måste väl vara ett missförstånd eller...?!

Arbetsgivarna kommer med största sannolikhet att återigen säga att de vill reformera avtalet: ha ett ”modernt” avtal, d v s ett avtal där de i högre grad bestämmer över arbetstider och villkor. I detta fall, som i så många andra, sitter vad som är modernt i betraktarens öga. Vi finner snarare att det är i överensstämmelse med moderna tider att löntagarna har största möjliga inflytande över sitt arbete och sin arbetstid utan att därför göra avkall på kundernas servicekrav.

Vi i Hamnarbetarförbundet ser fram emot ett intensivt avtalsår där vi kommer att prestigelöst jobba hårt för goda löner och övriga villkor i hamnarna.

Tack för i år och en riktigt GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!