En artikel av Ewa Wildmark i tidskriften Sjöbefäl 5/2005 redovisar en holländsk undersökning i Rotterdams hamn som ger vid handen att av 4.000.000 container varje år, 800.000 container innehåller så höga halter av bekämpningsmedel eller andra giftiga ämnen att de utgör en fara för hälsa och säkerhet för de personer som behandlar dem eller uppehåller sig i deras omgivning. Av dessa 800.000 är godset i 200.000 behandlade för skadedjursbekämpning och 600.000 innehåller giftiga och brandfarliga gaser i riskabla koncentrationer, överskridande gällande gränsvärden.
Som framgår är det två olika riskmoment.
För det första är läckage med bl.a. brandfarliga ämnen och blandningar med explosionsrisk som t.ex. ammoniak, toluen, butan och pentan nog så allvarligt, men är en fråga för sig och förekomsten måste självklart utredas vad gäller t.ex. Skandiahamnen i Göteborgs hamn.
Det andra är gasningen av skadeinsekter, som sker med de redovisade medlen (metylbromid, klorpicrine och fosfin, se artikeln). Användningen av bekämpningsmedel för att förhindra angrepp av skadeinsekter sker i första hand vid containertransport av livsmedel från delar av världen med ett varmare klimat och en annan fauna än vår.
Medlen reagerar på luftfuktigheten och utvecklar en gas som med tiden förklingar men tar kål på skadeinsekter.
Ska noteras att detta också sker i andra riktningen t.ex. allt pallagt gods till Australien behandlas av Anticimex.
Andra sammanhang som det används i, och där det kanske bör ifrågasättas är t.ex. möbler och läkemedel, särskilt om det kan påvisas att ämnena har en längre livstid än transporten.
En oroande uppgift i kundled är förstås uppgiften om att gasningen kan förorena förpackat gods, t.ex. livsmedel, undersökningen anger nudlar, godis, läkemedel och madrasser.
Våra erfarenheter av detta tar sin början för en 15 år sedan. Vid stripping av en container med säckgods visade det sig att påsarna som innehöll det verksamma gasningsämnet hade skurits sönder, varvid dammet inhalerades av de två hamnarbetare som lossade säckarna, vilka fick föras till sjukhus med förgiftningssymptom och kvarhölls två dagar, dock utan att få bestående men.
Säckarna dammsögs därefter med industridammsugare och halvmask och skyddskläder användes.
Som HSO ställde jag vissa krav på den vidare hanteringen som resulterade i att under alla år därefter har det fungerat klanderfritt.
Mottagaren av containern tillställer samtliga sina leverantörer i ursprungslandet följande frågor.
- Använder ni någon form av bekämpningsmedel vid lastningen av container som levereras till oss?
- Om så, finns det några rester kvar av medlet i form av tabletter, påsar etc.?
- Vad innehåller medlet för verksamma beståndsdelar? eventuellt varumärke ska anges.
- Hur många tabletter/påsar har använts?
- Container där bekämpningsmedel använts märkas med varningstext.
Vid leverans ska ovanstående frågor ha besvarats.
Varningstexten finns oftast i placardform över skarven mellan dörrarna med en dödskalle och text om fumigation.
Dessa uppgifter vidarebefordras till berörd chef, som informerar den berörda personal som ska strippa containern.
Vid leverans ska containern, vid behov, luftas den tid som behövs, genom att den får stå med öppnade dörrar 1-2 timmar(oftast innehåller medlen ett doftämne, vanligen vitlök, som gör det lätt att avgöra med näsan) samt eventuella tabletter/påsar avlägsnas. Skyddsutrustning i form av halvmask finns tillgänglig.
Om medlet finns i fri form ska försiktighet iakttas, skyddsutrustning användas (halvmask) för att förhindra inhalering, samt industridammsugare för att suga upp pulvret.
Den holländska undersökningens relevans för Sverige gäller närmast Göteborgs hamn då dess trafik liknar Rotterdams hamn. Övrigt gäller mest feeder-trafik i svenska hamnar, men då har det förflutit längre tid, vilket i de flesta fall fått gasen att förklinga.
Containerstrippning i svenska hamnar har minskat betydligt. Däremot är det nog snarare så att problemet finns hos de mottagare inom landet som får den här typen av containerlast levererad till dörren och kanske varken har kunskaper, skyddsorganisation eller ännu mindre kunnat ställa ovanstående krav.
Slutligen är nog inte vaksamheten och beredskapen för dessa risker större på dessa platser i Sverige, än vad artikeln anger för Holland, där 65 av 67 företag mankerade och där hälften av de öppnade containerna innehöll för höga resthalter av metylbromid.
2005-04-13
Tommy Andersson,
Svenska Hamnarbetarförbundet, arbetsmiljöansvarig.
Mob: 070 770 28 55
Kommentarer